Essä

DIGITALA DISTRIBUTIONSFORMER

Vem bloggar?

En diskussion kring om, hur, vem och varför vi använder oss av den möjlighet till interaktivitet och delaktighet som Internet kan erbjuda.

Sanna Levelius

2011-06-02

Essä som ingår i kursen Digitala Distributionsformer på Högskolan Väst. Vem använder sig av tjänsten blogg? Diskussion kring varför vissa grupper är överrepresenterade och varför vi inte verkar använda oss av den möjlighet till interaktivitet som Internet kan erbjuda.


Innehållsförteckning
1. Sammanfattning sid 1
2. Inledning sid 2
3. Blogg sid 3
4. Hur ser delaktigheten på Internet ut, framförallt när det gäller bloggande? sid 4
5. Diskussion sid 6
6. Slutsats sid 7
7. Källförteckning sid 8

Sammanfattning.
I den här essän diskuterar jag hur vårt deltagande ser ut på webben. Trots att en stor majoritet av befolkningen har tillgång till Internet är det relativt få som är aktivt delaktiga genom bloggande och kommenterande. Detta om man ser utanför sociala communitys som Facebook, där många är delaktiga men där det främst handlar om att kommunicera med den bekantskapskrets man redan har kontakt med i världen utanför nätet. Utifrån aktuell forskning diskuterar jag vilka är det som bloggar och varför. Resonemangen skapar nya frågor om varför det förhåller sig som det gör i könsfördelning och innehåll. Och varför är vi inte fler som är delaktiga?

Inledning.
Bloggen har fått ett stort utrymme i debatter under de senaste åren. I vissa fall diskuterar man om och hur bloggen påverkar etablerade medier och andra makthavare. Det har också skrivits och talats mycket om flera unga kvinnors bloggar och deras påverkan på andra tjejer när det gäller mode och skönhet. Bloggen är en möjlighet för var och en med tillgång till Internet (vilket i Sverige är ca 85% av befolkningen(Findahl, 2010)) att skriva, tala och visa upp sina egna åsikter, reflektioner om precis vad som helst. Högt som lågt. Med kunskap om den höga grad av internetanvändning som finns i Sverige och hur ofta man hör samtal om bloggar blev jag förvånad över hur låg procent det är som verkligen själva bloggar. Utom i gruppen tjejer/unga kvinnor där bloggandet är utbrett i hög utsträckning. Detta är något jag vill diskutera vidare, vem är det som bloggar och varför? Den senare frågan är svår att svara på utan några större kvalitativa studier men jag vill trots detta ta upp frågan till diskussion.
Då det gäller resonemang och studier kring vilka och hur många som använder Internet till att lägga ut egenskapat material kommer jag att framförallt utgå från Annika Bergströms ”The Reluctant Audience: Online Participation in the Swedish Journalistic Context.” och rapporter från stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) som ”Svenskarna och Internet 2010” och ”Unga svenskar och Internet 2009”. Annika Bergströms artikel är främst inriktad på vilka möjligheter det finns att interagera med journalistiskt material på webben och i vilken utsträckning dessa möjligheter används. I likhet med bloggandet är det väldigt få som faktiskt använder sig av chattar eller kommentarsfält även inom detta område. Jag har också tagit del av en radiointervju av Joachim Sundell med Ira Basen där han kommenterar och diskuterar begreppet medborgarjournalistik. Och det finns även med en kort kommentar från Sara Kjellbergs och hennes avhandling ”Forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären” om hur bloggen används i forskningsvärlden.
Det talas mycket om vikten av interaktivitet, det revolutionerande med Internet där alla kan vara medskapande och delaktiga. Det är då oerhört intressant att fråga sig varför de flesta av oss inte verkar vara intresserade av att delta. Deltagandet är dock större inom sociala medier som exempelvis Facebook, men det handlar i första hand om kontakt med kontakter vi redan har från livet utanför Internet. Det finns numer ett flertal exempel på grupper som skapats på Facebook som nog faktiskt verkat påtryckande i enskilda politiska ärenden. Vellinge kommuns hantering av frågan om ensamkommande flyktingbarn var en sådan fråga där upproret på Facebook blev stort och tillsammans med andra forum kan ha påverkat hur kommunen valde att fortsätta. Men det är undantag, här avhandlas framförallt ämnen som man skulle tillskriva den privata sfären. Jag menar att när det gäller ämnen som tillhör det som finns utanför denna sfär är deltagandet lågt, och läser man Annika Bergströms artikel verkar även intresset för att delta lågt.

Blogg.
Jag kommer fördjupa mig i användandet av tjänsten blogg. Och ska börja med att beskriva vad en blogg är, hur den kan se ut och hur den fungerar.
Ordet blogg kommer från de engelska orden web log, som från börjar var en sammanställning av länkar med eller utan kommentarer. Länkarna har fortfarande en central roll i bloggvärlden och de allra flesta bloggar har en tydlig, och ibland kommenterad, länklista. Men bloggen kan se ut på en mängd olika sätt och ha skiftande innehåll. Det är inte säkert att det är länkarna som idag har den mest centrala rollen, inläggen kan mycket väl snarare vara mer dagboksliknande och inte alls vara kopplade till någon annans material på webben.
Något som är karakteristiskt för bloggen är att inläggen är datummärkta och presenteras i omvänd kronologisk ordning, där det senaste inlägget visas överst. Många bloggar idag innehåller mer än bara länkar till andra sidor, och de kan bestå av text, bild, video och ljud. Det har även skapats renodlade former av videobloggar, vlog, och ljudbloggar (podcast). Den vanligaste formen av blogg är den personliga bloggen. Den fungerar som en dagbok för bloggaren och kan handla om dennes vardagsliv eller vara reflektioner över händelser i världen, mode eller annat intresse.
Idag krävs det inga programmeringskunskaper för att kunna skapa en blogg. Det finns flera gratistjänster på internet där du kan skapa ett konto och egen bloggsida. I stor utsträckning kan du på dessa sidor även utforma bloggen så att den får det utseende som du vill ha. Exempel på sådana tjänster är wordpress (http://wordpress.com/) och blogger (http://www.blogger.com). 2005 skrevs det i “Bloggtider” om ”de uppblåsta förväntningarnas topp”. Här diskuteras hur en nyligen presenterad tjänst (som bloggen) först kan öka väldigt i användande då innovationen lanseras som revolutionerande och syns mycket i media och debatter. När nyhetens behag har lagt sig stabiliseras sedan antalet användare eller så faller tekniken, innovationen helt i glömska. När det gäller bloggen verkar den ganska tidigt lagt sig på en relativt stabil nivå, procenten av användare har endast förändrats några enstaka procent under den senaste femårsperioden.

Hur ser delaktigheten på Internet ut, framförallt när det gäller bloggande?
I the Gota survey 2006 har man frågat vad man ägnar sig åt på Internet (Bergström, 2008, figure 2, s. 71). En hög procent av respondenterna skriver och läser e-mail annars är de aktiviteter vi främst ägnar oss åt icke interaktiva eller interaktivitet som inte handlar om att skapa nytt material, som att läsa nyhetssidor, utföra bankärenden och titta på videos. Det är endast få procent som skapar eget material för distribution på Internet, såsom bloggar, kommentera artiklar eller vara aktiv i chattforum. “Most of us consider ourselves as spectators and do not wish to participate to any large extent. We go online to gather information or news, which should be packaged in an easily accessible way.” (Bergström, 2008, s.69)
Denna undersökning har några år på nacken och man kan tänka sig att delaktigheten på Internet ständigt ökar då utbredningen och kunskapen ökar. Det skapas dessutom fler hjälpmedel, tjänster, för att underlätta även för personer utan kunskap i programmering. Idag skulle antagligen även social communities, som exempelvis Facebook, funnits med i undersökningen. Det är ett område där delaktigheten är hög och frekvent, men då det främst handlar om slutna grupper bland ”godkända” vänner är det inte heller något jag kommer att fördjupa mig mer i här.
Om man läser rapporten ”Svenskarna och Internet 2010” ser man att det är en del som förändrats i Internetanvändandet under dessa år men när det gäller det kontinuerliga bloggandet (de som är aktiva minst varje vecka) har det ökat med endast 1 %. I the Gota survey 2006 var det 4 % som skrev bloggar och i undersökningen ”Svenskarna och Internet” är det 5 % som dagligen eller minst en gång i veckan som bloggar. Det kan vara en viss skillnad i frågeställning mellan de två undersökningarna vilket kan påverka resultatet. Det intressanta tycker jag dock är att det är en väldigt liten del av Internetanvändarna som faktiskt skriver blogginlägg.
Att Internetanvändandet är högre bland unga människor är kanske inte särskilt förvånande, det är en grupp som är uppväxt med tillgången till dessa tjänster. Trots att detta är ett rimligt konstaterande tycker jag att det är anmärkningsvärt att det bland tjejer/unga kvinnor är nästan 40 % som skriver eller har skrivit på en egen blogg, en enormt mycket högre procent än bland befolkningen i stort (bland de unga männen är siffran ca 20%). Annika Bergström skriver ”a minority of users provide an extremely large amount of the user generated content” (2008, s. 66) i hennes artikel handlar det främst om att kommentera eller skapa nyhetsmaterial på nätet, men när det gäller användarskapat material står de unga för en stor del. Bergström skriver vidare att ”Results show that a small group of younger, well-educated, frequent Internet users are more willing to participate in creating content of their own” (2008, s.76).
Även Ira Basen säger i en intervju i radioprogrammet “OBS ” i Sveriges Radios P1: “everybody can be a journalist but the reality is that most people will not”. I programmet vill han bredda diskussionen kring demokrati och medskapande på Internet. Ira Basen tycker att vi i diskussionen är odelat positiva till varje människas möjlighet att vara delaktig och skapa material på webben. Det finns en risk för amatöridealiserande, bara för att man är amatör behöver man inte ha goda syften menar Basen. Han ser en allt mer utbredd varumärkesjournalistik där företag lägger ut material på webben utan behov av att följa de etiska regler och krav på sanningshalt som styr inom de traditionella medierna.
Den vanligaste bloggen handlar om den skrivande själv och hans eller hennes vardagsliv, 64 % av bloggarna. ”Det är dagboksberättelser där det också kan ingå barn, djur, resor, mode och kläder” (Findahl, 2009). Ser man till bloggar med ett specifikt innehåll som en speciell hobby, arbetet, politik eller ekonomi är dessa betydligt färre. Det kan vara intressant att jämföra avsändaren till bloggar på olika blogglistor. Det finns en mängd skilda sidor som listar populära bloggar, några exempel är bloggtoppen.se och poliometern.se. Om man tittar allmänt på vilka bloggar som ligger i topp ser man här att majoriteten av avsändarna är just kvinnor. Knappast särskilt förvånande om man ser på deras överrepresentation bland bloggarna. Kanske mer förvånande är att om man istället tittar på poliometern.se som listar politiska bloggar så är huvuddelen av avsändarna män.
Sara Kjellgren har i sin avhandling undersökt forskarbloggen genom enkäter och intervjuer med forskare har hon tittat närmare på innehåll och anledningen till akademikers bloggar. Den vanligaste forskarbloggen skrivs av en manlig doktorand inom samhällsvetenskap som skriver om saker inom sin disciplin utanför den privata sfären. Detta kan till viss del förstärka min tes om mäns mer yrkesrelaterade bloggande.
I ”Svenskarna och Internet 2010” skriver Olle Findahl att ”Internet fylls av användarskapat innehåll”. Detta verkar dock gälla inlägg på olika sociala medier där delaktigheten är stor, särskilt bland unga, ” 37 procent av de unga männen och 54 procent av de unga
kvinnorna gör statusuppdateringar dagligen eller någon/några gånger i veckan”. Störst i denna kategori är Facebook där en stor del är aktiva dagligen. Denna kommunikation vänder sig främst, eller bara, till nära vänner. När det gäller kommunikation via Internet verkar det bland framförallt unga användare som om det främst används för att just kommunicera med redan befintliga vänner.

Diskussion.
”The Internet and broadband penetration is high, the online audience is skilled – but the figures for online participation in blogging and in contribution to news sites, in terms of user generated content on news sited and blogs, are rather low” (Bergström,2008, s.77). Vi verkar använda Internet främst för att kommunicera med de vänner vi redan har och att ta in information. Läsande, lyssnande och tittande på material som andra har skapat.
Trots de möjligheter som idag finns att relativt enkelt distribuera egenskapat material på en global arena, som Internet, är det endast några få procent av Sveriges Internetanvändare som utnyttjar denna möjlighet. Internet används snarare som en förstärkning av de kanaler och kommunikationssätt vi använde redan innan Internet. Som att kommunicera med vänner och läsa redan etablerade nyhetsmedier.
När det gäller bloggande finns dock ett undantag, tjejer och unga kvinnor som bloggar i hög utsträckning. Även här är en stor del av anledningen till bloggandet att hålla kontakt med vänner, att läsas, läsa och kommentera varandras blogginlägg. Kvinnors bloggande dalar sedan kraftigt i trettioårsåldern. Kvinnors bloggande handlar även i allra högsta grad om någon typ av dagboksskrivande medan, om man ser på blogglistor, mäns bloggande är mer sakrelaterade. Jag har inte sett något direkt statistik på i vilka åldrar mäns bloggande är som aktivast men ser man på listorna och deras avsändare skulle jag våga påstå att deras bloggande i högre grad är yrkesrelaterat och som en följd av det är avsändarna snarare i åldrarna kring 30 -40 år. Att innehållet i bloggarna skiljer sig mellan män och kvinnor kan kanske således snarare bero på ålder än på vilket kön man tillhör.
I ”Unga svenskar och Internet 2009” visar man även på att killar/unga män är de som står för flest uppladdningar på sidor som YouTube. Om man vill göra en innehållsstudie kan det vara intressant att jämföra dessa med bloggen där avsändaren som oftast är en ung kvinna.
“The survey conducted (f.a. the Gota survey) can give statistically significant answers to people´s habits regarding content-creation on the Internet. But it cannot give more in-depth information about how and why audiences engage with online content.” (Bergström, 2008, s. 67)
Som Bergstöm skriver får vi här inga svar på varför vi deltar eller inte deltar på Internet, men hos mig har det väckts en mängd nya frågor.
Varför är bloggen attraktiv som uttrycksform för unga kvinnor? Varför använder vi oss inte i högre grad av möjligheten till att distribuera eget material på Internet? Hur kommer det sig att kvinnor på nätet använder detta som ett verktyg för vänskapskommunikation medan män har en mer professionell ton, och är det verkligen så?

Slutsats.
Det är många i Sverige om har tillgång till Internet. Och det är många som är aktiva på sociala communitys som Facebook. Däremot när det gäller delaktighet genom att skapa eget material som i bloggar eller kommentarer till nyhetsartiklar på nätet är deltagandet väldigt lågt, och det är ett fåtal personer som står för en stor del av detta material. Bland unga kvinnor är dock bloggandet väl utspritt och nästan 40% i denna grupp är aktiva bloggare. Dock verkar kvinnorna sluta blogga i stor utsträckning när de är runt 30 år. Det ”manliga” bloggandet ser ut att vara mer yrkesrelaterat än det ”kvinnliga” och bland välbesökta bloggar med manlig avsändare verkar även medelåldern vara högre än bland välbesökta bloggar med kvinnliga avsändare. Det är svårt att säga vad detta beror på utifrån de studier jag har läst, men är en intressant fråga att fortsätta diskutera.

Källförteckning:

Bergström Annika (2008). ”The Reluctant Audience: Online Participation in the Swedish Journalistic Context”. Westminster Papers in Communication and Culture, vol.5:2, 2008.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.westminster.ac.uk/__data/assets/pdf_file/0012/20019/WPCC-Vol5-No2-Annika_Bergstrom.pdf [2011-05-30]

Findahl Olle (2010) “Unga svenskar och Internet 2009”. Stockholm, .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Stockholm: Danagårds Grafiska, [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.wii.se/publicerat/rapporter.html [2011-05-30]

Findahl Olle (2010) ”Svenskarna och Internet 2010”. Stockholm, .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).Stockholm: Danagårds Grafiska. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.iis.se/docs/SOI2010_web_v1.pdf [2011-05-30]

Kjellberg Sara (2010). ”Forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären” Doktorsavhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, Lund. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1664543&fileOId=1668824 [2011-06-01]

OBS (2011), Sundell Joachim intervjuar Ira Basen, ”Medieverktygen tillhör alla – på gott och ont”, Sveriges radio P1, 2 juni. (Radio). SR (Sveriges Radio)[Elektronisk] Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=4531711, [2011-06-02]

Våge Lars, Stattin Erik, Nygren Gunnar (2005) ”Bloggtider”. Stockholm: Stiftelsen Institutet för Mediestudier

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s